Idag fyller min älskade bebis 4 månader. Tänk, för fyra månader sedan, exakt, var vi på sjukhuset, jag med världens värkar, väntandes på det bästa som någonsin hänt oss. Lilla fina Li! Jag blir helt varm i kroppen bara av att skriva hennes namn. Hon är så jäkla rolig nu, älskar att vara med överallt och skiner som en sol bara man tittar på henne. Idag var vi i stan, och direkt någon tittade på henne flinade hon, charmfisen! På Elgiganten beställde vi en ny kamera. Kenzo tuggade ju i sönder den förra, så det var på tiden att vi skaffade en ny. Fick även med mig en stavmixer hem. På Stobymåleri hämtade vi tapeter till Lis rum. Randiga i massa fina färger! Ska bli så kul att göra vid i hennes rum. Jag tycker att hon är för liten för att flytta in på eget rum egentligen, men varje gång vi lägger oss börjar hon böka och ibland vaknar hon. Så när rummet är klart ska vi prova och se om hon kommer sova bättre i eget rum.
Nu ikväll har jag gjort lite olika pureer till Li. Det blev morot, hackekuverts, och potatis pureer.Jag hoppas att hon kommer gilla dom lika mycke som hon gillar köpt barnmat. Det mesta älskar hon, men inte potatis/ majspuree.
Amanda kommer till mig ikväll. Ska bli skönt att ha henne hos mig inatt. Jag har visserligen lyckats bearbeta olyckan väldigt bra. Jag försöker hålla mig sysselsatt 24/7 för att slippa tänka på det. Värst är självklart att åka bil. Minsta lilla skrämmer skiten av mig. På kvällen är det också jobbigt. Då snurrar alla tankar mer än annars. Jag tror att det varit en annan sak om det bara varit jag som krockat. Men nu var både Amanda och Li med. Jag är så rädd att Li ska vara rädd. Hon är så liten och så oskyldig. Och Amanda förtjänar inget annat än det bästa. För mig var detta det värsta som kunde hända, och det värker i mitt hjärta bara av att tänka på det. Men det har öppnat mina ögon. Jag är mer medveten om hur skört livet är. Jag tar inget för givet längre, och tänker aldrig mer göra det. Men jag har tur, jag har Teddy, Li och min familj vid min sida, och dom stöttar mig. Hade någon i min familj, eller mina vänner råkat ut för samma sak hade jag funnits där, så mycke jag bara kunnat. Jag önskar att Johanna var hemma, hon vet jag att hade stått här på 2 röda och kramat mig och bara funnits vid min sida!
Nu ska jag väcka min bebis och se om hon är sugen på lite nygjord puree :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar