fredag 12 november 2010

En äkta vän

Caroline Jaktlund, detta inlägg tillägnar jag dig!

Vad skulle jag gjort utan dig? I min bebis/mamma dimma är det du som hjälper mig se klart. Utan dig vid min sida hade jag varit ett vrak (värre än jag är!) Du är en äkta vän, jag klarar mig inte utan dig! Jag vet att du är den som alltid finns där, i vått och torrt. Jag vet att om jag är ledsen kan jag ringa dig, oavsett tidpunkt på dygnet! Är jag glad är det dig jag ringer, oavsett tidpunkt på dygnet. Jag ser fram emot alla år framöver. Dom kommer jag och min familj få tillbringa med dig och din familj! Jag älskar dig!

torsdag 11 november 2010

Torsdag

Idag är det torsdag, igen! Dagarna går så fruktansvärt fort att det är läskigt, inatt jobbar Teddy sista natten igen! Och imorgon är det helg! Helgen går påtok för fort, men vad gör man? Imorgon ska jag på Öppna förskolan. Dumma mig och min dumma mammahjärna hade glömt bort det totalt! Jag är så glömsk att det är läskigt! Folk jag ska ringa glömmer jag ringa, saker jag ska hålla tyst om glömmer jag vara tyst om. Jag glömmer allt, förutom Li! Li håller jag koll på 24/7. Svårt att glömma bort någon så underbar i och för sig, not! Idag har Lisen inte mått vidare bra. Hon har haft lite feber och varit gnällig. Stackars bebis. Hoppas att en god natts sömn gör susen, för är hon inte kry imorgon blir de inte till att fara iväg. Lis farmor har bett att få passa henne imorgon, så det ska hon självklart få göra! Så imorgon eftermiddag ska vi passa på att köra till tippen med en massa skit som bara ligger här hemma. Vi ska också hämta nya bänkskivor och lägga klart golvet i köket och hallen. Jag tror aldrig att vi kommer hinna, men en god bit på vägen ska vi nog komma. Snälla Eva (Lis farmor) har varit o köpt resesäng, täcke, påslakan och matstol idag. Så det ska nog gå bra imorgon. Li har aldrig blivit passad av farmor innan, så självklart är jag lite nervös, men om det inte skulle funka så är ju vi bara ett telefonsamtal iväg.

Idag har vi hunnit storhandla. Under tiden var Li hos mormor och morfar. Där trivs hon allra bäst. Och eftersom Li fyllde 4 månader i måndags fick hon givetvis en present. En tvådelad röd/ vit randig pyjamas med Lilla My på. Den är nog bland de sötaste bebisplagg jag någonsin sett! Li ser ut som en riktig busunge i den! Snälla mormor, morfar, moster och morbror, den tackar vi för! <3
En sak är ju säker, och det är att Li redan är en bortskämd liten flicka. Teddy sa det så bra det går: Varje dag är julafton för lisenfisen! Men är man liten och så söt som hon är det väl självklart att man ska få det bästa, och mesta! Haha.

Nu ska jag gå och lägga mig. Jag hoppas på en bättre natt än den som var. Jag ska orka upp till senast halv åtta, och om det ska gå behöver jag verkligen all sömn jag kan få!
Hoppas alla som läser får en fin helg!

tisdag 9 november 2010

Tisdag

Inatt sov som sagt Amanda här. Vi var uppe ganska länge och tittade på roliga Youtube klipp och skrattade så vi grät! Det finns ingen i hela världen som får mig att skratta som Amanda. För det allra mesta har vi så fruktansvärt kul ihop, och jag värdesätter alla de gånger vi umgås mer än mycket annat! Min lilla loppa, vilken stjärna! Imorse skulle hon åkt till Lund med skolan, men när jag vaknade och tittade på mobilen hade jag fått ett litet sms där det stod att hon låg i soffan och väntade på mig och Li! Gissa om jag blev glad?! Så hela förmiddagen och fram tills Teddy vaknade har jag spenderat tillsammans med Amanda och Li. Blev frukostmys och film: I rymden finns inga känslor! Jag tycker att den filmen var himla bra, och den bidrog till många skratt! Sen var mamma här och fikade! Min älskade fina familj! Annars har jag inte gjort många knop idag. Har hunnit med en kopp kaffe hos Jaktlund/ Jönsson, men inte mer. Inatt sov föresten Li från typ 23- 9.40, med endast en matpaus! Gissa om jag blev paff när jag kollade på klockan! Överlycklig!

Nu ska jag släcka tv:n och gå upp till min lilla fis, ge henne en puss och förhoppningsvis få en god natts sömn!


Skratta kiva
torka tåren
systrar vänner
genom åren

måndag 8 november 2010

Li 4 månader

Idag fyller min älskade bebis 4 månader. Tänk, för fyra månader sedan, exakt, var vi på sjukhuset, jag med världens värkar, väntandes på det bästa som någonsin hänt oss. Lilla fina Li! Jag blir helt varm i kroppen bara av att skriva hennes namn. Hon är så jäkla rolig nu, älskar att vara med överallt och skiner som en sol bara man tittar på henne. Idag var vi i stan, och direkt någon tittade på henne flinade hon, charmfisen! På Elgiganten beställde vi en ny kamera. Kenzo tuggade ju i sönder den förra, så det var på tiden att vi skaffade en ny. Fick även med mig en stavmixer hem. På Stobymåleri hämtade vi tapeter till Lis rum. Randiga i massa fina färger! Ska bli så kul att göra vid i hennes rum. Jag tycker att hon är för liten för att flytta in på eget rum egentligen, men varje gång vi lägger oss börjar hon böka och ibland vaknar hon. Så när rummet är klart ska vi prova och se om hon kommer sova bättre i eget rum.

Nu ikväll har jag gjort lite olika pureer till Li. Det blev morot, hackekuverts, och potatis pureer.Jag hoppas att hon kommer gilla dom lika mycke som hon gillar köpt barnmat. Det mesta älskar hon, men inte potatis/ majspuree.


Amanda kommer till mig ikväll. Ska bli skönt att ha henne hos mig inatt. Jag har visserligen lyckats bearbeta olyckan väldigt bra. Jag försöker hålla mig sysselsatt 24/7 för att slippa tänka på det. Värst är självklart att åka bil. Minsta lilla skrämmer skiten av mig. På kvällen är det också jobbigt. Då snurrar alla tankar mer än annars. Jag tror att det varit en annan sak om det bara varit jag som krockat. Men nu var både Amanda och Li med. Jag är så rädd att Li ska vara rädd. Hon är så liten och så oskyldig. Och Amanda förtjänar inget annat än det bästa. För mig var detta det värsta som kunde hända, och det värker i mitt hjärta bara av att tänka på det. Men det har öppnat mina ögon. Jag är mer medveten om hur skört livet är. Jag tar inget för givet längre, och tänker aldrig mer göra det. Men jag har tur, jag har Teddy, Li och min familj vid min sida, och dom stöttar mig. Hade någon i min familj, eller mina vänner råkat ut för samma sak hade jag funnits där, så mycke jag bara kunnat. Jag önskar att Johanna var hemma, hon vet jag att hade stått här på 2 röda och kramat mig och bara funnits vid min sida!

Nu ska jag väcka min bebis och se om hon är sugen på lite nygjord puree :)